Andras ungar
Henrik Larsson ser ut att återvända till Allsvenskan i höst. Henrik Fucking Larsson. Nu blir det otäckt.
Normalt skulle man, med de senaste årens "hemvändare" i färskt minne, inte rysa så mycket över att ett 34-årigt proffs med mer miljoner än han behöver väljer att avsluta karriären på fotbollens bakgård.
Men det här är alltså inte Andreas Jakobsson. Inte Mathias Svensson. Det här är alltså Henrik Fucking Larsson.
Normalt skulle man också med hyfsat gott samvete kunna baissa det lag som lägger ut en jävla massa miljoner på en spelare med begränsade framtidsutsikter och noll vidareförsäljningsvärde.
Men det här är alltså Henrik Fucking Larsson. En spelare som kommit tillbaka efter två skador som skulle kunnat förstöra karriären, inte bara kommit tillbaka förresten, utan höjt sig. En spelare som, vid 34, fortfarande skulle kunna ta en tröja i startelvan i 90% av Europas förstadivisionslag, en spelare som med sin blotta närvaro ta-oss-fan kan lyfta ett helt lag.
En sådan här dag, när snön och snålblåsten regerar över Sverige, känns det extra obegripligt att någon skulle kunna vara så hemkär att han frivilligt väljer bort ett jobb med tre-fyra-äh-tiodubbelt betalt på mer civiliserade breddgrader bara för familjens skull.
Men Henrik fucking Larsson är uppenbarligen Henrik fucking Larsson.
***
Det är väl ingen vild gissning att Helsingborgs Kommunala Madrassfabrik ligger närmast till hands. Med ett sådant tillskott skulle inte ens Peter Swärdh kunna misslyckas med att sätta ihop ett slagkraftigt lag. Även om det knappast handlar om mer än ett och ett halvt år.
Hittills idag har ingen ens på skämt vrålat om att Hammarby borde göra ett försök. Bra. För det första vill han till Skåne och inte till Stockholm och för det andra är det där riskkapitalinitiativet inte sjösatt ännu. Det finns viktigare saker att lägga tid, kraft och fokus på än att ge sig in i en budstrid där vi är slagna på förhand, om inte annat så genom det geografiska läget.
Dock kommer vi lik förbannat att vara livrädda för det lag som vinner dragkampen.
Så, snälla, låt det bli Danmark.
Danmark är trevligt.
Lite varmare också.
Tack på förhand.
Normalt skulle man, med de senaste årens "hemvändare" i färskt minne, inte rysa så mycket över att ett 34-årigt proffs med mer miljoner än han behöver väljer att avsluta karriären på fotbollens bakgård.
Men det här är alltså inte Andreas Jakobsson. Inte Mathias Svensson. Det här är alltså Henrik Fucking Larsson.
Normalt skulle man också med hyfsat gott samvete kunna baissa det lag som lägger ut en jävla massa miljoner på en spelare med begränsade framtidsutsikter och noll vidareförsäljningsvärde.
Men det här är alltså Henrik Fucking Larsson. En spelare som kommit tillbaka efter två skador som skulle kunnat förstöra karriären, inte bara kommit tillbaka förresten, utan höjt sig. En spelare som, vid 34, fortfarande skulle kunna ta en tröja i startelvan i 90% av Europas förstadivisionslag, en spelare som med sin blotta närvaro ta-oss-fan kan lyfta ett helt lag.
En sådan här dag, när snön och snålblåsten regerar över Sverige, känns det extra obegripligt att någon skulle kunna vara så hemkär att han frivilligt väljer bort ett jobb med tre-fyra-äh-tiodubbelt betalt på mer civiliserade breddgrader bara för familjens skull.
Men Henrik fucking Larsson är uppenbarligen Henrik fucking Larsson.
***
Det är väl ingen vild gissning att Helsingborgs Kommunala Madrassfabrik ligger närmast till hands. Med ett sådant tillskott skulle inte ens Peter Swärdh kunna misslyckas med att sätta ihop ett slagkraftigt lag. Även om det knappast handlar om mer än ett och ett halvt år.
Hittills idag har ingen ens på skämt vrålat om att Hammarby borde göra ett försök. Bra. För det första vill han till Skåne och inte till Stockholm och för det andra är det där riskkapitalinitiativet inte sjösatt ännu. Det finns viktigare saker att lägga tid, kraft och fokus på än att ge sig in i en budstrid där vi är slagna på förhand, om inte annat så genom det geografiska läget.
Dock kommer vi lik förbannat att vara livrädda för det lag som vinner dragkampen.
Så, snälla, låt det bli Danmark.
Danmark är trevligt.
Lite varmare också.
Tack på förhand.
posted by ...grönvita sidan upp! at 11:45 AM
7 Comments:
MIn son var på en landslagssamling tidigare i år och jagade attisar.
När Henke kritade frågade grabben - vad tycker du om Hammarby?
- Fina färger, svarade Henke.
Så Sportansvarig, vad väntar du på?
Han må heta Larsson, Maradonna eller Lidholm. Alla har ett utgångsdatum.
Visst skulle Henke hålla för allsvenskan en säsong men inte till vilket pris som helst.
/Jimmy
Det är givet att det blir Helsingborg för Henke. Vilket är bra. Att han håller öppet för andra klubbar är endast övergångs kotym. Det ska bli kul att se Max mot Henke på sös....om nu inte Max hamnar i barca innan Henke hinner hem förstås.
/R
Varför blir vi inte farmarklubb till Barca?
Då kunde ju deras bänknötare få en chans att spela riktiga och viktiga matcher i allsvenskan istället för att nöta bänk i Spanien.
Barca får ju förmånen att bli förknippade med vårt fina klubbmärke.
Henke får som sagt spela i snygga färger. Och det måste ju vara roligare att spela i riktiga HIF.
När våra egna spelare är redo att ta klivet ut i Europa kliver de in i Barcatruppen och slipper engelska division 2 klubbar.
Det är värt ett seriöst försök.
Allt annat är fanimej tjänstefel.
Han har gjort finfint ifrån sig i den grönvita tröjan förr......
Så jävla illa är det väl ändå inte? Tagga ner. Visst är han grymt brå fortfarande, men han är människa. Haussen kring honom som kommer skapas, kommer inte vara till hans fördel i början. Men 2007 tar han nog SM-guld och vinner skytteligan. Där håller jag med dig.
Det handlar om att lita på Max, vinna mittfältet, och att Pålle och Runa springer i åttor runt David Ljung och Fredrik Björck så slår vi Henkes lag - även om Henke är med.
Henke gör säkert två mål på två halvchanser. Men då får väl vi göra tre!
Uppmed hakan, boys!