Nothing important happened today

Det var ju ett tag sedan sist, och under vår lilla höstdvala har det som vi uppfattar det varit ganska lugnt, bortsett från att världsekonomin kollapsat och att det gått från "fullständigt osannolikt" till "bara nästan osannolikt" att USA om ett par dagar kan komma att välja en svart president. Vi håller tummarna för Obama, men inget är klart förrän vi läst det på CNN.

Det har varit oväntat lätt att stänga av. Kanske är det så i alla dysfunktionella kärleksrelationer (vilket supporterskapet till ett fotbollslag per definition är) att när uppbrottet väl kommer, när den droppe faller som till slut urholkar stenen, så känns själva verkställandet ganska enkelt. Under åtta veckor har ...grönvita sidan upp! nästan helt undvikit mejl, forum och alla former av matchbevakning, vi har inte tittat på en tabell sedan Hammarby fortfarande hade en reell guldchans, vi har inte haft någon som helst koll på Superettan och vet ni vad? Det har varit jävligt skönt.
Som i så många andra dysfunktionella kärleksrelationer kommer man lik förbannat till slut krypande tillbaka, mer för att man måste än för att man vill. Den första vita rosen med grönt skaft sände en del av hjärnan till en annan del av hjärnan när vi vaknade upp en morgon och insåg att det var den 21 oktober och att Hammarby just hade slagit Djurgården med 3-0 i årets sista derby och att det inte ens hade avbrutits. Ibland krävs det så mycket.
Under den följamde veckan bestämde vi oss för att börja skriva igen, och hade bestämt oss för att börja den 27 oktober, men med tanke på att det kom en 3-0-förlust mot Gefle emellan och att detta faktum inte gjorde oss övergivet upprörda utan bara... fysiskt trötta, så insåg vi att vi nog fortfarande inte var riktigt återställda från Bajenletargin.

***

Det kan verka som en jävligt korkad sak att säga i ett läge där Hammarby i två raka hemmamatcher och ett "hemmaderby" har visat upp publiksiffror som är de sämsta på tio år, och där laget med en rejäl vilje- och kraftansträngning de två sista omgångarna kanske kan utmana om femte plats i Allsvenskan, men när vi tittar igenom vad som har hänt ser det faktiskt ganska bra ut.
När vi i vintras tippade Hammarby som en tänkbar guldkandidat baserade vi det på ett lag med Rami Shaaban i mål, Sebastian Eguren på det centrala mittfältet (med Petter Andersson som backup) och med Paulinho som förstaval i anfallet, möhligen tillsammans med Charlie Davies. Det blir, som bekant, aldrig som man tänkt sig. När det där guldet försvann kan man alltid dividera om, men vi är ganska övertygade om att det var innan Petter Andersson såldes till Holland (för åt helvete för lite pengar, men det är en annan historia). Och ironiskt nog, nu när världens fotbollslag börjar ställa in betalningarna, ser det ut att vara skördetid för Hammarby.

***

Lågkonjunkturer är faktiskt inte så jävla dumma alla gånger. Den här lilla justeringen i vad saker och ting är värda som ägt rum under oktober innebär nämligen ingenting för de 13,5 miljonerna öronmärkta för spelarköp som Hammarby har liggande och väntar, annat än att priserna sjunkit. Åtminstone på svenska spelare. (för att inte tala om isländska, om man nu har sådana böjelser). Det kommer att bli färre fantasibud till "strax-över-medel"-spelare från utlandet och marknaden kommer inte lika entydigt att tillhöra spelarna och deras agenter.
Att det finns en del hål i dagens förstauppställning är det inget snack om. Förutom att Bajen behöver minst en, förmodligen två, mittbackar av allsvensk toppklass plus Shaaban tillbaka, är det viktigaste inför denna Silly att med alla till buds stående medel behålla Lolo Chanko och Charlie Davies (som lär försvinna i sommar om hans utveckling fortsätter, men ändå)... då känns det som om det kan bli ett roligt 2009. Att behålla Chanko framstår inte som lika omöjligt som det gjorde i september. Tacka Wall Street för det.

Det kommer också att vara rea bland byggjättarna lagom till att Nya Söderstadion börjar ta in offerter om några månader (och för ögonblicket är vi lite mer tillfreds än tidigare med att det är Stockholms Stad som finansierar själva bygget, det ska erkännas).

***

När till och med välbekanta bajenätare som Mathias Lühr och David Tanentsapf inser att det är Hammarby som är på rätt spår i Stockholm, då har vi kommit en bit på väg. Nu ska det bara levereras också.

***

Monday James hade vi anledning att titta lite extra på under OS - han var mycket nära ett låneavtal med Bajen under hösten men det sprack i sista stund. Han lyckades hyfsat med att hålla amerikanerna stången i gruppmatchen - utom Charlie Davies, men det är det många som inte kan - fast det känns bra att Hammarby kollar upp honom i träning också. OS-silver är ju en hygglig merit, trots allt, och det enda vi frågar oss är varför ingen större klubb plockat upp honom om han nu är så jävla bra.
Det är aldrig en ointressant fråga, som det å andra sidan under en lång tid även fanns fog att ställa om Rami Shaaban.