Feedback

En lång men intressant diskussion har dykt upp på ...grönvita sidan upp! efter vårt senaste inlägg i tränarfrågan. Den diskussionen är att betrakta som >rekommenderad läsning.

AndersTh - en av Söderst@dions mest genomtänkande forumskribenter - tycker vi hamnar mitt i prick när han säger: AL kan gärna stanna kontraktstiden ut, men låt han fortsätta utveckla spelet, låt alla från Htff som kan tänkas "bli nåt" få komma och känna, osv, så tar vi en sjätteplats till, och sen tar vi in "rätt" coach, om det nu går. AL har lagt en spelteknisk grund som vi måste förvalta. Med AL har vi kunnat spela allsvenskans bästa fotboll, men han har bara förmågan att ta fram det ur en välbetald spelartrupp fyra-fem gånger per år - därför är AL på sikt en återvändgränd, pga av hans stora brist. Han är en förlorare. Eller, han är inte en vinnare.

Linderoth kan vara en vinnare - i ett lag som Elfsborg. Men det krävs en hårdhet, en kyla och en nästan masochistisk narcissism för att över en hel säsong få ut det bästa av ett lag med så mycket som stör runtomkring, så många och så skiftande supporteråsikter, och som ständigt är påpassat av media. Det är en egenskap som väldigt få svenska tränare har.

I den bästa av världar - den värld där Runström förlänger och alla supportrar drar åt samma håll - vore det idealiska att redan från början rikta in sig på ytterligare ett "mellanår", med Linderoth vid rodret, där all tätkänning är att betrakta som en bonus. Men strategin är förstås inte densamma för alla. Var ska vi lägga fokus? Hur ska vi se helheten? Nästa match? Nästa säsong? Nästa tioårsperiod? Går det överhuvudtaget att planera så långt i framtiden under de förutsättningar som råder i Allsvenskan och fotbollsvärlden? Och hur förklarar man det dagen efter en förlust när strupen är torr, huvudet bultar, hjärtat störtblöder och Djurgårdarna och AIK-arna i ens närmaste omgivning går med sträckta ryggar och hånfulla leenden?
Hur många säsongsbiljetter kostar det på sikt?

Om utvecklingen med att locka unga, spännande spelare och förädla dem att ta nästa steg - Hammarby som en inkörsport till U21-landslaget - fortsätter som den gjort under de senaste säsongerna, till och med förstärks - är vi också beredda att acceptera en sjätteplats 2006 (även om topp fyra skulle vara bättre, rent krasst ekonomiskt). Men långt ifrån alla Hammarbyfans ser saken så; och frågan är om den röst- och manstarka gruppen är villig att vidga sina perspektiv på det sättet - för många är det att ta klivet tillbaka rakt in i den losermentalitet som många sade farväl till efter den 21 oktober 2001. Med vissa nyanser - men hur viktiga och hur lätta att uppfatta?
Historien talar mot det.
Och vem är det - egentligen - som har rätt?

Hela kommentarskedjan är som sagt väldigt läsvärd.

Lite om Kroatien-matchen (sorry Glamourprinsessan, men det var ärligt talat inte så mycket att skriva hem om!);
Isaksson!

Östlund är bättre försvarsspelare än sitt rykte, men inläggen var ännu sämre än sista säsongen i Bajen.

Säga vad man vill om Fjörtofts legendariska hjärnsläppshands 2003, men han hade i alla fall den goda smaken att inte göra den i eget straffområde.

Undrar om Lagrell tyckte det var häftigt med pyrotekniken, nu när det inte var på en av "hans" arenor. NIMBY-syndromet kallas det visst.

Island blir en skräckmatch. Trots att de saknar Petur och har dubbelt så många djurgårdare i truppen som Sverige. Lirar Thorvaldsson, månntro? Eller Sigurdsson?

Men det vore ju kul - faktiskt - om VM-arrangemanget kunde säkras i 08-området.

Eller, visst ja, uppenbarligen är vi ju redan klara för VM. Det är knepigt, det där med matematik...

Men Island blir en skräckmatch ändå.

Noterar också att Portugal fick kämpa in i det sista för att säkra VM-biljetten efter att ha legat under mot Liechtenstein med 0-1 i halvtid.
Portugal har inga backar.