Mellandagar

Spelledigt i EM, och det känns oväntat tomt, efter den bedårande uppvisningen av Ryssland för några dagar sedan och den något mindre bedårande uppvisningen av ett lag som kunde men inte ville (Italien, som så många gånger förr) och ett lag som ville men inte kunde (ett fruktansvärt tandlöst och räddhågset Spanien) följande dag. Det var, i korthet, en helt vanlig EM-match som, som vanligt, avgjordes på straffar.
Det psykologiska spelet var betydligt intressantare än spelet på planen. Mellan Italien och Spanien finns fler psykoanalytiska issues än i Freuds samlade verk eller fyra säsonger av Sopranos, men det är inte första gången vi sett samma symptom. Vi tyckte att det var lustigt att Spanien hade så stor respekt för Sverige att de backade hem i en halvlek (okej, vi minns 2-0-segern i kvalet, men vi minns den andra matchen också). Beror det på motståndet, på spelarna eller på Aragones.

På ett sätt önskade vi för en gångs skull att Italien skulle ha vunnit, eller nej, men vi hade kunnat leva med det i vetskapen att vi då skulle ha fått se Arsjavin och Pavljutjenko tackla catenaccion. Det hade varit jävligt intressant.
Båda semifinalerna ser nu tack och lov jävligt intressanta ut i alla fall.

Ett Tyskland som alltid är Tyskland, så tråkigt och pålitligt att det är oupphörligen fascinerande (trots att Bastian Schweinsteiger är det fulsnyggaste fotbollsnamnet sedan vi vet inte när), som i och för sig förlorade mot Kroatien, som förlorade mot semifinalmotståndaren Turkiet i en match som gått till EM-historien. Vi hittar inga fotbollsmetaforer för Turkiets EM som räcker till, så vi får ta boxning i stället. Vi tänker på Foreman - Ali i Kinshasa, förstås, och vem som är vem är uppenbart. Sedan är frågan om att sträcka fram hakan och låta resten av världen slå sig trött funkar även i fotboll.

Nu när vi tänker efter finns det en fotbollsmetafor för Turkiets EM: Hammarby 2001. Den på förhand mest uträknade mästaren, med den tunnaste truppen, i svensk fotbollshistoria.

Det finns för övrigt 14 turkar kvar i turneringen. Tredjemålvakten inräknad.

***

Ryssland har vi tjatat så mycket om redan, så i korthet: Den andra matchen känns, efter att ha sett kvartsfinalerna, som returen mellan Patterson och Johansson. Spanien - Ryssland, rond 1: 4-1. Spanien - Ryssland, rond 2: All bets are off.
Men det är fotboll, det här, så be oss inte spela på det.

***

Vi brukar som bekant oftast vara ganska restriktiva med vad vi faktiskt vet om Hammarbys Silly Season-planer fram till after the fact, av två uppenbara skäl. Dels vill vi att de källor som då och då förser oss med relevant information ska förse oss med relevant information även fortsättningsvis - några perks ska man ju få ut av allt det här jävla bloggandet - och, viktigast av allt, för att den stora mardrömmen vore att spräcka en bra affär genom att glappa om den. Men för er som undrar om Hammarbys målsättning för höstsäsongen är att använda de xx miljonerna i riskkapital till att vaska fram en oslipad diamant (kan man vaska diamanter? Nåväl, ni fattar) i en sandhög bestående av 280 provspelare, kan vi nu avslöja att Hammarby förhandlade in i det längsta med Bobbie Friberg da Cruz, men de danska skattereglerna är svår att stå emot*), cash is king, och nu får man satsa på nya spännande lösningar. Det är hur som helst ungefär den nivån man siktar på, och allt är inte provspelare den här gången. (OM nu Cristian Fébre visar sig vara ett guldkorn, så inte oss emot, men mellan 23 och 27 - de bästa åren i många fotbollskarriärer - har han varit petad från det landslag han påstås ha varit given i när han fortfarande var nybliven senior. WTF hände? Vi bara undrar. Har han druckit uruguayanskt té?)

Det känns skönt att backsituationen tas på allvar. Om några dagar spelar Hammarby cupmatch mot Malmö och att döma av de senaste träningarna består den tillgängliga backuppsättningen just nu av Christian Traoré, Isak Dahlin, Haris Laitinen, Matthias Olsson, och division 2-fotbollens skyttekung Alagie Sosseh (Simon Helg är senaste namnet på skadelistan, nämligen).

Hur blev det så här?

Till cupmatchen får vi ta vad vi har, men innan Allsvenskan drar igång igen skulle det ju vara trevligt med ett större urval...

***

Apropå Malmö: Att ta risken att spräcka andra klubbars affärer har vi dock inte det minsta emot, så därför vill vi som knorr berätta ett småsmaskigt Silly-rykte med åtminstone perifer Bajenkoppling. Vår gamle fotbollsnomad Petter Furuseth Olsen, som sedan sin sorti från Bajen för noga räknat ett och ett halvt år sedan har hunnit med smått makalösa TRE sign-on-bonusar i Stabaek, Viborg och Midtjylland där han idag spelar på vänsterkanten med varierande framgång. När Midtjylland nu har öppnat plånboken ordentligt och köpt in en annan vänstermittfältare i "den dyraste inhemska spelarafären någonsin" (detta i landet med FCK och Bröndby) och Olsens flickväns blogg berättar att paret letar hus i Malmö... ja, då anar vi ugglor i fårakläder. Att veckopendla Malmö-Århus är inte det hetaste.

Detta behöver inte betyda något, de kanske helt enkelt tycker att Århus - Danmarks motsvarighet till Göteborg - är ett rätt sunkigt ställe att bo på (vi tycker som bekant detsamma om Göteborg, även om krogvakterna är överraskande trevliga) men det vore ju lite ironiskt om han är tilltänkt som ersättare till Guillermo Molins och att Malmös yttermittfält därmed skulle se ut som Hammarbys yttermittfält anno 2006, om än lite äldre och inte nödvändigtvis bättre. Vi hade svurit på att aldrig mer nämna den andre ytterns namn i den här bloggen, men en ramsa som vi kom på i ett annat sammanhang för en tid sedan skulle definitivt funka till nästa hemmamatch mot MFF.

alla ni som saknar Aubynn, klappa nu
*tystnad*
alla ni som saknar Olsen, klappa nu
*tystnad*

Såvida inte båda gör mål förstås, vilket i vanlig ordning vore jävligt typiskt. Nåväl, nu går vi händelserna långt i förväg, det är bara ett rykte, nu får kvällspress och Malmöbloggare göra resten.

Edit: ...eller någon annan Skånebloggare, för som en Malmösupporter helt korrekt påpekade finns det ju fler än ett lag där nere av någon outgrundlig anledning. Helsingborg (fast de har ju ett hyfsat alternativ i Christoffer Andersson), Trelleborg (hur fan de nu skulle ha råd med hans sign-on)... eller BOIS, kanske? Det skulle i så fall bli hans tredje klubb på ett och ett halvt år med Anders Linderoth som tränare.
Fan, vi hade ju släppt ämnet.

Tack till en bloggläsare för länktipset, du vet vem du är.


*) Ämnet förtjänar dock en utvikning. Som bekant innebär de danska skattereglerna att en fotbollsspelare från ett annat land, t ex Sverige, får en stor rabatt på inkomstskatten under de första tre åren i Danmark. Så länge en svensk fotbollsspelare i en halvstor klubb i Danmark tjänar netto ca 50% mer än en svensk fotbollsspelare i en halvstor klubb i Sverige kommer spelarflykten till Danmark att forsätta, sedan kan vi skrika oss blågula om Allsvenskans utarmning och brist på status och vad klubbarna måste göra för att vända trenden. Såvitt vi förstår finns det två tänkbara alternativ om vi slutgiltigt vill lösa frågan.
1) Sänk på ett eller annat sätt skatten för fotbollsspelare till dansk nivå. Detta är givetvis ett politiskt kontroversiellt beslut, och vi vill inte spekulera i hur det skulle finansieras - t ex med högre skatt för icke-fotbollsspelare eller genom att sälja ut all landets vård, skola och omsorg till McDonalds - för det här är endast undantagsvis och mycket motvilligt en politisk blogg (hej arenafrågan!).
2) Bomba danskjävlarna tillbaka till förfotbollsåldern. Med plutonium. Eller nåt.
Vi förordar inget alternativ framför det andra, men resten är bara en fråga om handlingskraft.