En sorts återblick
Södermalm, senhösten 2015
Idag är det tio år sedan den ödesdigra händelsekedja inleddes, som fick långtgående konsekvenser för den europeiska klubb- och landslagsfotbollen - den händelsekedja som följande år resulterade i vad som i folkmun kallas Batman-domen. En idag nästan bortglömd fotbollsnomad vid namn Stekfan Batman (eller något i den stilen åtminstone) skrev under hösten 2005, på grund av ett antal oklarheter i förhandlingarna, på två olika kontrakt för två rivaliserande svenska fotbollsklubbar. Den klubb med vilken Batman ursprungligen hade skrivit kontrakt insisterade indignerat på att allt gått proffsigt till och valde - trots att man försäkrade att man inte längre var intresserade av spelarens tjänster - att driva saken vidare i civilrättslig domstol.
Den 1 april 2006 nådde fallet EU-domstolen, som efter en rekordkort förhandling kom med ett utslag som ingen hade väntat sig - att en fotbollsspelare var att betrakta som frilansanställd och därför utan problem kunde ha flera olika arbetsgivare samtidigt. EU-domstolen betraktade detta som en inte helt onaturlig följd av Oulmers-domen, där det klargjordes att en spelare på landslagsuppdrag var att betrakta som tillfälligt anställd av det aktuella landets fotbollsförbund och därför skulle
Den fria marknaden hade segrat. Resultatet blev givetvis kaos.
***
Att spelare efter den s k "Speedwaymodellen" snart kunde representera tre-fyra klubbar i olika ligor blev omedelbar rättspraxis, men det dröjde inte länge förrän ett antal spelare som slutit sig samman i en frilansgrupp beslöt att representera ett antal olika klubbar i samma liga (här hänvisar vi till den s k Di Canio-domen från hösten 2007).
Vid serie A-derbyt Roma - Lazio i februari 2008 prövades Di Canio-domen för första gången i praktiken. Juridiska experter utarbetade ett kompromissförslag som innebar att de aktuella spelarna (det rörde sig om fyra man) skulle spela varsin halvlek i vardera laget, och alltså byta tröjor och positioner med varandra i halvtid.
De supporterkravaller som blev resultatet av La notte argento skrev in dagen som den svartaste i europeisk fotbollshistoria sedan Hillsborough-katastrofen, men efter att den blodbesudlade lagtexten studerats på nytt fortsatte Batman-domen att tillämpas - med kompromissen att de Batman-kontrakterade spelarna alltid spelade hela matchen för det lag som var att betrakta som hemmalag.
***
Publikt och kvalitetsmässigt blev konsekvenserna till att börja med ett uppsving för mindre ligor, t ex Allsvenskan. Plötsligt fick publiken på regelbunden (nåja) basis få se spelare som Daniel Majstorovic, Kennedy Bakircioglü, Fredrik Berglund, Lars Nilsson, Olof Mellberg, Petter Hansson - namn av en magnitud som den fotbollstörstande publiken knappt hade kunnat våga drömma om (nåja) tidigare.
Men ekonomiskt blev konsekvenserna svåra. Hårt beskattade klubbar med begränsad omsättning betalade med svenska mått mätt jättelika summor för enstaka framträdanden av fixstjärnor som i och för sig lockade dit publiken men som sällan bidrog med några sportsliga kvaliteter under de korta matchstoppen mellan flygresorna.
Sent i oktober 2009 möttes, för att ta ett konkret exempel, de svenska lagen Hammarby IF och Gothenburg United i en direkt avgörande match om det Allsvenska guldet. Dessförinnan hade United genomfört vad som på förhand ansågs som den största Batman-kuppen i svensk fotbollshistoria - man hade bokat Zlatan Seger - Sveriges genom tiderna störste fotbollsspelare - för matchen. Seger missade dock det privatchartrade planet på grund av ett viktigt sponsormöte (för klubbar är en sak, men retar en spelare sina sponsorer, då jäää...) och även sex andra United-spelare fick plötsliga förhinder av liknande skäl.
Det var dock fastställt i den s k Ryan Air-domen att spelarna inte kan ansvara för och bli återbetalningsskyldiga när de stoppas av vad som är att betrakta som force majeure (Acts of God and Sponsors).
United ställde upp med nio man och Hammarby vann guldet det året, men firandet hade en fadd bismak. När supportrarna skulle tacka laget vid den traditionella festen på Medborgarplatsen i Stockholm kom två killar. Resten var på väg till nästa dags matcher i Saudiarabien, Guinea-Bissau, Nordkorea och Costa Rica.
Sedan dess har det egentligen bara blivit värre.
***
Stekfan Batman valde, några månader efter att domen som för evig tid bar hans namn vann laga kraft, att lämna Sverige helt. Efter en kort tid som internationell fotbollscelebritet, återfanns han som proffs i sammanlagt tretton olika klubbar i Chile, Burkina Faso, Nya Hebriderna och Burma - samtidigt. Efter att han vid ett tillfälle ha varit inbokad för tre matcher samma kväll, i olika världsdelar, men missat samtliga på grund av "ett missförstånd med tidszoner" upplöstes samtliga kontrakt och Batman slog sig ner i Nya Zeeland där han försörjer sig som fårfarmare och skådespelare.
***
Okej, det här är satir. Och alla eventuella likheter med verkligheten är enbart skrämmande.
Idag är det tio år sedan den ödesdigra händelsekedja inleddes, som fick långtgående konsekvenser för den europeiska klubb- och landslagsfotbollen - den händelsekedja som följande år resulterade i vad som i folkmun kallas Batman-domen. En idag nästan bortglömd fotbollsnomad vid namn Stekfan Batman (eller något i den stilen åtminstone) skrev under hösten 2005, på grund av ett antal oklarheter i förhandlingarna, på två olika kontrakt för två rivaliserande svenska fotbollsklubbar. Den klubb med vilken Batman ursprungligen hade skrivit kontrakt insisterade indignerat på att allt gått proffsigt till och valde - trots att man försäkrade att man inte längre var intresserade av spelarens tjänster - att driva saken vidare i civilrättslig domstol.
Den 1 april 2006 nådde fallet EU-domstolen, som efter en rekordkort förhandling kom med ett utslag som ingen hade väntat sig - att en fotbollsspelare var att betrakta som frilansanställd och därför utan problem kunde ha flera olika arbetsgivare samtidigt. EU-domstolen betraktade detta som en inte helt onaturlig följd av Oulmers-domen, där det klargjordes att en spelare på landslagsuppdrag var att betrakta som tillfälligt anställd av det aktuella landets fotbollsförbund och därför skulle
Den fria marknaden hade segrat. Resultatet blev givetvis kaos.
***
Att spelare efter den s k "Speedwaymodellen" snart kunde representera tre-fyra klubbar i olika ligor blev omedelbar rättspraxis, men det dröjde inte länge förrän ett antal spelare som slutit sig samman i en frilansgrupp beslöt att representera ett antal olika klubbar i samma liga (här hänvisar vi till den s k Di Canio-domen från hösten 2007).
Vid serie A-derbyt Roma - Lazio i februari 2008 prövades Di Canio-domen för första gången i praktiken. Juridiska experter utarbetade ett kompromissförslag som innebar att de aktuella spelarna (det rörde sig om fyra man) skulle spela varsin halvlek i vardera laget, och alltså byta tröjor och positioner med varandra i halvtid.
De supporterkravaller som blev resultatet av La notte argento skrev in dagen som den svartaste i europeisk fotbollshistoria sedan Hillsborough-katastrofen, men efter att den blodbesudlade lagtexten studerats på nytt fortsatte Batman-domen att tillämpas - med kompromissen att de Batman-kontrakterade spelarna alltid spelade hela matchen för det lag som var att betrakta som hemmalag.
***
Publikt och kvalitetsmässigt blev konsekvenserna till att börja med ett uppsving för mindre ligor, t ex Allsvenskan. Plötsligt fick publiken på regelbunden (nåja) basis få se spelare som Daniel Majstorovic, Kennedy Bakircioglü, Fredrik Berglund, Lars Nilsson, Olof Mellberg, Petter Hansson - namn av en magnitud som den fotbollstörstande publiken knappt hade kunnat våga drömma om (nåja) tidigare.
Men ekonomiskt blev konsekvenserna svåra. Hårt beskattade klubbar med begränsad omsättning betalade med svenska mått mätt jättelika summor för enstaka framträdanden av fixstjärnor som i och för sig lockade dit publiken men som sällan bidrog med några sportsliga kvaliteter under de korta matchstoppen mellan flygresorna.
Sent i oktober 2009 möttes, för att ta ett konkret exempel, de svenska lagen Hammarby IF och Gothenburg United i en direkt avgörande match om det Allsvenska guldet. Dessförinnan hade United genomfört vad som på förhand ansågs som den största Batman-kuppen i svensk fotbollshistoria - man hade bokat Zlatan Seger - Sveriges genom tiderna störste fotbollsspelare - för matchen. Seger missade dock det privatchartrade planet på grund av ett viktigt sponsormöte (för klubbar är en sak, men retar en spelare sina sponsorer, då jäää...) och även sex andra United-spelare fick plötsliga förhinder av liknande skäl.
Det var dock fastställt i den s k Ryan Air-domen att spelarna inte kan ansvara för och bli återbetalningsskyldiga när de stoppas av vad som är att betrakta som force majeure (Acts of God and Sponsors).
United ställde upp med nio man och Hammarby vann guldet det året, men firandet hade en fadd bismak. När supportrarna skulle tacka laget vid den traditionella festen på Medborgarplatsen i Stockholm kom två killar. Resten var på väg till nästa dags matcher i Saudiarabien, Guinea-Bissau, Nordkorea och Costa Rica.
Sedan dess har det egentligen bara blivit värre.
***
Stekfan Batman valde, några månader efter att domen som för evig tid bar hans namn vann laga kraft, att lämna Sverige helt. Efter en kort tid som internationell fotbollscelebritet, återfanns han som proffs i sammanlagt tretton olika klubbar i Chile, Burkina Faso, Nya Hebriderna och Burma - samtidigt. Efter att han vid ett tillfälle ha varit inbokad för tre matcher samma kväll, i olika världsdelar, men missat samtliga på grund av "ett missförstånd med tidszoner" upplöstes samtliga kontrakt och Batman slog sig ner i Nya Zeeland där han försörjer sig som fårfarmare och skådespelare.
***
Okej, det här är satir. Och alla eventuella likheter med verkligheten är enbart skrämmande.
posted by ...grönvita sidan upp! at 8:35 PM
8 Comments:
Var det inte runt 2007 som det fastslogs av UEFA (efter förslag från SvFF) att pga fotbollsspelares låga utbildningsnivå gäller inga skrivna kontrakt. Endast upplästa kontrakt som bevittnats av spelarens gode man blev giltliga.
Efter den ändringen lyckades man skapa giltiga kontrakt med alla spelare (utom David Beckham) :-)
Dessutom blev det ju tillåtet med tredubbla medborgarskap inför VM 2010, vilket innebar en våldsamt massa tröjbyten - flera av dem under match. Alla matcherna under VM 2010 sändes i Viasat sport 8, en kanal man behövde egen uppsänd satellit för att följa. Briljant, Nostradamus!
Lyfter på Hatten för en humotistisk artikel.
Måste erkänna att det här var humor på hög nivå!
Sen att man är Djurgårdare och troligen en förlorare i den här affären är en annan sak..
Posted by Joel
Big deal. Tobias Hysén skrev på ett kontrakt med norska Lyn för två år sen, blev han avstängd? Spelar han i Lyn nu? Näää...
Batan var överrens med Aik. Aik trodde att de var överrens med Assyriska. Assyriska var överrens om att Batan var överrens med Aik. Helt klart. Men Assyriska var inte överrens med Aik. Däremot var DIF överrens med både Assyriska & Batan, och både Batan & Assyriska var överrens med DIF. Vad är det som är konstigt?
Posted by Apan
Haha. Classic!
Haha. Classic!
Helt lysande!
Snälla "Apan" försök förstå att det är humor det handlar om.
Posted by MHJ