Friday, September 02, 2005

Att piska döda hästar

Det finns få saker som är mer lustiga, ur ett sociologiskt/mediekritiskt perspektiv, än en kvällstidning med sårad stolthet. Under de dagar som Max-affären pågått har främst Aftonbladet närmast slagit knut på sig själva i försöken att få fansen att rasa mot klubbledningen igen.
Men med oslipade knivar och surt trä blir det ingen vidare barbecue.

(vad gäller länkrubrikerna har vi använt oss av lite kreativ frihet, snarare än direkta citat. Detta endast sagt för att undvika åtal)

Dag 1: Styrelsen gick bakom ryggen på Linderoth - igen. De jävlarna.
Dag 1, del 2: Och förresten sprack affären. Jävlar vad dumma vi ser ut nu! Nu gäller det att förskjuta uppmärksamheten. De ska få, de jävlarna!
Dag 1, del 3: Och dessutom har Bank skrivit en hel krönika i onödan. Stackars jävel!
Dag 1, del 4: Det är synd om Bajen och Max, men det är nog ändå mest synd om kvällstidningarna.

Dag 2: Linderoth ljög oss rakt upp i ansiktet - den jäveln.

Dag 3: Bajen kanske inte gjorde fel, men de är korkade. Och förresten är de lite jävliga i alla fall.
Dag 3, del 2: Jo förresten, det var visst fel av Bajen. De är jävlar, på riktigt!

Dag 4 (så här långt endast på planeringsstadiet): "Hammarbys supportrar rasar: AVGÅ STYRELSEN!"

Ja jävlar.

Ska vi sammanfatta hela den sorglustiga historien kronologiskt?
1. När ryktet först kom ut stod det redan från början klart att kvällstidningarna skulle skriva om det, vare sig Hammarby bekräftade ryktet eller inte.
2. Tidningarnas frågor hetsade fram ett svar från klubbledningen och från Åhlund, medan Linderoth försökte göra en taktisk undanmanöver i bästa Billy Ohlsson-stil ("Winsnes? Har aldrig hört talas om honom...").
3. Max var vid det här laget redan i Portugal. INGEN kan ha haft anledning att tro något annat än att agenten klubben förhandlade med i sammanhanget fungerade som en företrädare för Porto. Att karln sedan tycks vara av ett skrot och ett korn som vid en jämförelse får Anders Carlsson att framstå som professionell och vederhäftig är en annan femma.
4. Vana vid massiv kritik varje gång stora Hammarbynyheter hamnar i media innan klubben får ge sin egen version, och med vetskap om att "Max till Porto" var en solklar förstasidesnyhet, bestämde man sig för att för en gångs skull ligga ett steg före.

Var kan man kritisera Hammarby? Punkt för punkt:
1. Att ryktet läckte ut över huvud taget. Vi kommer sannolikt aldrig att få veta hur.
2. Att man inte snackat ihop sig ordentligt om den officiella versionen. Medieträning igen, men shit happens.
3. Okej, ett visst mått av naivitet. Men samtidigt var det mycket, mycket bråttom för alla parter.
4. Man hade kunnat formulera pressmeddelandet "...med företrädare för Porto". För det var väl det snubben var, typ, liksom, eller i alla fall vad vi hade all anledning att tro att han var.

Ingen kan förhoppningsvis vid det här laget beskylla ...grönvita sidan upp! för att vara okritiska klubbledningskramare.

Men den här gången säger vi - för en gångs skull - skit i klander.
Vi fick ett dygn av en vacker dröm om hur en av våra hjältar tog klivet ut i världen, och om många, många miljoner.
Sedan fick vi honom tillbaka.
För oss supportrar var det tidernas största win-win-situation.

Det viktiga nu är att Max är kvar i Hammarby och ska ha all kärlek och all stöd vi överhuvudtaget kan uppbringa, närhelst vi ser honom.

0 Comments:

:
:
:

BloggerHacks

<< Home