Något är ruttet
Det finns matcher som transcenderar serielunken, där upplevelsen går bortom 3, eller 1, eller 0 poäng och blir till historiska datum.
I Bajens fall handlar det oftast om förluster.
26 juni 2005 i all ära men de mest legendariska förlustmatcherna har kommit i brytningsskedet mellan sommar och höst, i rötmånadens sista, unket dallrande veckor. 17 augusti 2003. 9 augusti 1992. 13 augusti 1990.
Det känns som om 12 augusti 2006 passar in alldeles utmärkt i sammanhanget.
Vibben var redan från början Gefle hemma. Ett lag som backade, ett lag som först inte kunde, sedan inte ville, och när man precis hade slappnat av och tänkt den förbjudna tanken men vi förlorar inte i alla fa... så tog Örgryte hemma 2006 klivet in i den moderna Hammarbymytologin.
De individuella insatserna och matchen i övrigt lämnar vi därhän. Vi vet, ni vet, de vet nog också. Vi orkar inte upprepa det.
***
De individuella insatserna från politikerna i mittcirkeln var väl heller ingen höjdare. Kristdemokraten sa rätt saker, men utan att verka tro på dem (de drömmer väl fortfarande i lönndom om att flytta all fotboll i 08-området till Kista), och vad gäller vänsterpartisten var utspelet ungefär så stelbent och oinsatt som man kan förvänta sig av ett parti där ledaren är både djurgårdare och tycker att Marx hade rätt, egentligen, typ.
Att Vänsterpartiet vill ha en kommunalägd arena är inte överraskande, men ett klassiskt exempel på ett logiskt felslut baserat på ovilja (eller oförmåga) att betrakta frågan ur ett samtida perspektiv.
Idén om att uppföra arenor i kommunal regi är en kvarleva från första halvan av 1900-talet, när idrotten var ideell, en "folkrörelse", ordet "professionell" var ett skällsord och en anklagelse som kunde diskvalificera en idrottsutövare på livstid, och det inte fanns några andra medel att bygga arenor för än offentliga.
Ett svenskt elitfotbollslag är idag, 2006 - av eget val men även av nöd och tvång - ett vinstdrivande företag. Ingen folkrörelsekvarleva som måste kramas ihjäl av en mer eller mindre förstående kommun (om man inte är Helsingborg).
Idag ligger historiens synsätt som en strypsnara kring stockholmsfotbollens framtid. För varje krona som tas ut i arenahyra, för varje fördröjning av arenafrågan, för varje förevändning och försök att dra ut på det oundvikliga, att både bibehålla folkrörelsekopplingen och klämma klubbarna på pengar, drivs Hammarby och Djurgården allt närmare den avgrund som stockholmshockeyn redan balanserar på randen av (och två av tre har redan fallit ner).
Det är dags att säga adjö.
Här är ...grönvita sidan upp!s modesta förslag till vänsterpartiet:
Betrakta Hammarby som ett företag.
Behandla Hammarby som ett företag.
Beskatta för all del Hammarby som ett företag. Och ge inte en spänn av kommunala pengar till Hammarbys nya arena.
Låt de som har pengarna och vill använda dem betala. Ta hem vinsten i form av skattemedel och ett blomstrande fobollslag med historisk arbetarkoppling (den är minst lika relevant som folkrörelsetramset) som gör en hel del medborgare glada.
Inget skulle göra oss gladare. Och är inte det en betydligt mer progressiv tankegång, egentligen?
I Bajens fall handlar det oftast om förluster.
26 juni 2005 i all ära men de mest legendariska förlustmatcherna har kommit i brytningsskedet mellan sommar och höst, i rötmånadens sista, unket dallrande veckor. 17 augusti 2003. 9 augusti 1992. 13 augusti 1990.
Det känns som om 12 augusti 2006 passar in alldeles utmärkt i sammanhanget.
Vibben var redan från början Gefle hemma. Ett lag som backade, ett lag som först inte kunde, sedan inte ville, och när man precis hade slappnat av och tänkt den förbjudna tanken men vi förlorar inte i alla fa... så tog Örgryte hemma 2006 klivet in i den moderna Hammarbymytologin.
De individuella insatserna och matchen i övrigt lämnar vi därhän. Vi vet, ni vet, de vet nog också. Vi orkar inte upprepa det.
***
De individuella insatserna från politikerna i mittcirkeln var väl heller ingen höjdare. Kristdemokraten sa rätt saker, men utan att verka tro på dem (de drömmer väl fortfarande i lönndom om att flytta all fotboll i 08-området till Kista), och vad gäller vänsterpartisten var utspelet ungefär så stelbent och oinsatt som man kan förvänta sig av ett parti där ledaren är både djurgårdare och tycker att Marx hade rätt, egentligen, typ.
Att Vänsterpartiet vill ha en kommunalägd arena är inte överraskande, men ett klassiskt exempel på ett logiskt felslut baserat på ovilja (eller oförmåga) att betrakta frågan ur ett samtida perspektiv.
Idén om att uppföra arenor i kommunal regi är en kvarleva från första halvan av 1900-talet, när idrotten var ideell, en "folkrörelse", ordet "professionell" var ett skällsord och en anklagelse som kunde diskvalificera en idrottsutövare på livstid, och det inte fanns några andra medel att bygga arenor för än offentliga.
Ett svenskt elitfotbollslag är idag, 2006 - av eget val men även av nöd och tvång - ett vinstdrivande företag. Ingen folkrörelsekvarleva som måste kramas ihjäl av en mer eller mindre förstående kommun (om man inte är Helsingborg).
Idag ligger historiens synsätt som en strypsnara kring stockholmsfotbollens framtid. För varje krona som tas ut i arenahyra, för varje fördröjning av arenafrågan, för varje förevändning och försök att dra ut på det oundvikliga, att både bibehålla folkrörelsekopplingen och klämma klubbarna på pengar, drivs Hammarby och Djurgården allt närmare den avgrund som stockholmshockeyn redan balanserar på randen av (och två av tre har redan fallit ner).
Det är dags att säga adjö.
Här är ...grönvita sidan upp!s modesta förslag till vänsterpartiet:
Betrakta Hammarby som ett företag.
Behandla Hammarby som ett företag.
Beskatta för all del Hammarby som ett företag. Och ge inte en spänn av kommunala pengar till Hammarbys nya arena.
Låt de som har pengarna och vill använda dem betala. Ta hem vinsten i form av skattemedel och ett blomstrande fobollslag med historisk arbetarkoppling (den är minst lika relevant som folkrörelsetramset) som gör en hel del medborgare glada.
Inget skulle göra oss gladare. Och är inte det en betydligt mer progressiv tankegång, egentligen?
posted by ...grönvita sidan upp! at 12:32 PM
9 Comments:
Ett klockrent förslag.
/medlem, men ej höjdare, i vänsterpartiet
Äh, skärpning nu mina grönvita kamrater. Sådan här ointressant skit kan ni väl spara tills ni har skrivit något om gårdagens härliga match?
Var det en match igår? Den såg inte vi bajare. Däremot såg vi två lag som bollade gris i nitti minuter och en målvakt som imiterade picasso.
Match?
Matchen igår?
Veni, Vidi, Vici som de gamla romarna sa. Fast tvärtom.
"Vi vet, ni vet, de vet nog också." är väl en bra översättning.
I år vill jag säga "Glöm Aldrig Gefle" efter att vi krossat dem den 31/10 och säkrat guldet trots att vi ska söder över en sista gång innan bucklan ska upp i skyn vid medis.
Upp med hakan bröder!
Förresten, eftersom vänsterns representanter nog förstår innerbörden av det lysande förslaget, så är oddsen nog rätt dåliga för att de tar det till sig.
Lära gamla hundar att sitta är fan inte lätt. Typ.
Angående kontrollen av egen arena.
SöS borde naturligtvis varit vattnad innan ÖIS, för vi borde ju ha allt att vinna på snabbare bolltempo. Men man kanske inte får göra så för den kommunala vaktmästaren?
Å andra sidan så gick det ju lite för fort på den ovattnade planen för Chanko, så det kanske e hugget som stucket...
Torsken mot ÖIS var plågsam men långtifrån helt oväntad. Precis som AL själv noterade har spelet hackat i flera veckor nu. Trepoängarna mot Öster och ÖIS var inte spelmässigt bättre än lördagens fiasko. Skillnaden var lite flyt i avsluten.
För övrigt gillar jag verkligen hela er analys av arenafrågan. Ett problem är dock att många klubbar vill vara både och - vara företag när det finns pengar att tjäna och vara folkrörelse när det finns offentligt stöd att hämta.
Något som sett vad "Toni" sägs kunnat kostat?
Klart att privata intressenter kan bygga en arena men då blir det tomtpris till marknadsvärde och annat kul.
Av nån anledning kommer jag å tänka på ett framsynt å modernt och bolagiserat lag i Spanien som hade cirka en miljard i skulder. För att få näsan över vattenytan sålde de arenan till staden. Sa jag förresten att laget heter Real Madrid?
Ja det är verkligen en utveckling av klubbar man vill ha. Sitta å kolla aktiekurser med ett minimalt inflytande å en ständig oro över om eller när konkursförvaltaren ska knacka på.
No Fun
No Fun: i princip har du rätt. Privatiseringen av 49% av Hammarby IF känns inte klockren. Att de idioter som skuldsatte Bajen så pass mycket att vi tvingades privatisera idag ibland hyllas som guldhjältar känns patetiskt. Minst sagt.
Men hur fan ska vi får arena? Genom att gråta över spilld mjölk, eller?
Tvinga Paulsson/Cratz att köpa ut AEG?
Då satsar jag hellre på en AEG-finansierad arena, med fördelaktiga hyresavtal för AEG-ägda Hammarby.
Det känns mest framkomligt i nuläget.
Men visst - att underklassen inte skulle ha råd att gå på fotboll i framtiden förstod jag samma dag som AEG-affären offentlig-gjordes.