Music / Response

Mycket brev just nu. Här är ett.

"To: gronvitasidanupp@hotmail.com
Subject: skratteretande? tragiskt! Och... mycket konstigt...
Date: Wed, 03 Aug 2005 14:12:03 +0200

Jan Friedman, Ordförande
Per Magnusson, Vice ordförande
Björn Ekblom
Tommy Seidefors
Lars Strandberg
Detlef Kornett
Paul Harries

De du ser ovan är de ordinarie ledamöterna i Hammarbys bolags-styrelse. Inte föreningsstyrelse, utan bolagsstyrelse.
Med undantag för forskaren Björn Ekblom är alla ovan uppräknade något som vi med ett diffust uttryck kan kalla för affärsmän i någon form.
Hur i h-e dessa herrar inte kan få fram en krona i riskkapital, för spelarköp etc, är för mig en gåta. Möjligen är min inblick i affärsvärlden lite för mycket byggd på såpor och doku-såpor, men med dessa herrars samlade telefonböcker borde man utan större problem kunna ragga ihop kapital för minst fyra eller fem Mattias Jonson-värvningar på, lät oss säga, en halv arbetsdag. Med affärsmässiga argument. Med andra ord behöver inte ens investorerna vara särskilt grönvita i hjärtat.
Vilka är argumenten? media-exponering, vidare-försäljningsklausuler, goodwill i bajenland som ändå bör antas vara en rätt köpstark grupp människor.... till att börja med. Fantasin får fundera ut fler.

Den stora mystiken är: Varför görs det inte?
Att det finns enskilda spelare med torgskräck, portugisiska fruar, eller så - det är något helt annat.
Av den anledningen avstår jag från att räkna upp namn på potentiella spelarköp.
Men principen är enkel.
Alldeles oavsett svarta hål för dummies.

[anonym]"


Ja, man tycker ju det. Har full respekt för synsättet som förs fram i den här artikeln - alltså att Hammarby inte ska försätta sig i en situation där man är beroende av de externa finansiärerna för att klara driften (det räcker så bra med AEG!).
Men det är givetvis ohållbart att i dagens läge, där löner och signingbonusar trissas upp till nästan löjliga nivåer, försöka spetsvärva med pengar som rinner direkt ur klubbkassan. Eller ens att försöka värva någon spelare som en klubb med de förutsättningarna rycker i, om inte denne har några speciella, starka band till Bajen. Eller kunna vara säker på att slippa tappa nyckelspelare som Bosman inom Sverige.

Hammarby har - trots allt - ett hyggligt facit vad gäller de spelare som kommit till klubben under nuvarande ledning.
(Hindsberg handlar bara om otur, Brewah och Marinho är symptom på problemet, inte problemet i sig, Samba-Erik är väl mest en psykologisk gåta)
Det borde finnas möjlighet att skapa förtroende hos potentiella investerare utifrån det. Med rätt finansiella muskler hade Hammarby bara på senare tid kunnat konkurrera om t ex Sören Larsen, och med stor säkerhet relativt smidigt ha kunnat värva, låt oss säga Christian Traoré, Hannes Sigurdsson och Marcus Andreasson den senaste månaden. Signing bonus från bolaget, lön från klubben, delat ägarskap och delade försäljningsintäkter utifrån den kompromiss som båda parter är minst missnöjda med.
Problem solved.

Det handlar alltså inte - borde inte handla - om att ta in hemvändande proffs i mer eller mindre grad av utförsbacke, utan spelare som kan ge avkastning både sportsligt och ekonomiskt - helt i linje med Bajens nuvarande filosofi. Med rätt resurser i ryggen är det inte nödvändigtvis något negativt att ha en vd som, likt Äpplet, håller hårt i pengarna.

Mystik, som sagt. Det mest mystiska är att Friedman, med sin bakgrund, tycks vara en sådan tunnelseende bromskloss.

...grönvita sidan upp! har som sagt många brev att besvara just nu, så ha överseende med att det tar lite tid. Tack för stödet!