En stilla vädjan...
Först, för att ha det undanstökat: Ibland är det så djävulskt skönt att ha fel.
Men den andra halvleken måste vara det mest ångestfyllda ...grönvita sidan upp! upplevt sedan Hembergs reducering en grå höstdag 2001. Allt, precis allt tydde på poängförlust - decimerat motstånd, massivt spelövertag, Martin Hansson...
- Alla backar verkade ha överlevt. Det var nog det viktigaste, egentligen.
- Fredrik Stoor har embryot till en sto-o-o-o-orback i sin mage. Ett par mål till och han är förlöst. Han har STEGET. Det kunde man aldrig tro på försäsongen.
- Runström glimtade till igen, på det mest glimrande sätt. Skriv på Björn, vi tycker om dig! Hedersord!
- Mål-Micke är död, länge leve mitt-Micke! Det var som att återuppleva 2001, fast med snyggare passningar. Ge karln ett kontrakt, och sluta krångla!
- Sulan, vår kapten!
- All heder åt Janne Andersson. Han är en av en utdöende art av tränare som hårdnackat vägrar anpassa lagets spel efter motståndet (Linderoth är en annan!) och för en gångs skull blir fotbollen logisk: Hammarby 2005 är lite bättre än Halmstad 2005, därför vinner Hammarby båda matcherna 2005. Sådant händer ganska sällan nuförtiden.
- Vem fan är Alexandersson, vi har PFO!
- Vänsterkanten funkar fortfarande bara sporadiskt. Men vem vågar peta Aubynn? Ska han konsekvent göra en bra kvart per match är det nog vettigare att göra det den sista kvarten än den första.
Hur som helst, för att anknyta till rubriken:
Snälla media, snälla motståndare, snälla medgångare: Glöm genast detta. Förträng för guds skull att Hammarby i och med denna seger är två Pablo-frilägen från serieledning, två poäng efter Real Malmö, två poäng före gyllene jävla Chelfsborg (det förra är Aftonbladets påhitt, det senare är Svenska Fans-skribenten Kåffes, och oavsett vad man tycker om Malmö FF är det lysande!)...
Förträng, snälla. Fortsätt med nålsticken, yxhuggen och de mer eller mindre fyndiga avgångsbanderollerna. Tvätta för allt i världen inte bort vår krisstämpel.
För när det är kris, på papperet, i verkligheten eller bådadera - då, och endast då, fungerar Bajen. Och då, och endast då, pytsar vi på Söderstadion i sjätte-sjunde minuten.
...grönvita sidan upp! lovar att göra sin del.
Så:
- Det går åt helvete på torsdag.
- Och vi har fortfarande bara fyra backar.
- Forza myten.
Men den andra halvleken måste vara det mest ångestfyllda ...grönvita sidan upp! upplevt sedan Hembergs reducering en grå höstdag 2001. Allt, precis allt tydde på poängförlust - decimerat motstånd, massivt spelövertag, Martin Hansson...
- Alla backar verkade ha överlevt. Det var nog det viktigaste, egentligen.
- Fredrik Stoor har embryot till en sto-o-o-o-orback i sin mage. Ett par mål till och han är förlöst. Han har STEGET. Det kunde man aldrig tro på försäsongen.
- Runström glimtade till igen, på det mest glimrande sätt. Skriv på Björn, vi tycker om dig! Hedersord!
- Mål-Micke är död, länge leve mitt-Micke! Det var som att återuppleva 2001, fast med snyggare passningar. Ge karln ett kontrakt, och sluta krångla!
- Sulan, vår kapten!
- All heder åt Janne Andersson. Han är en av en utdöende art av tränare som hårdnackat vägrar anpassa lagets spel efter motståndet (Linderoth är en annan!) och för en gångs skull blir fotbollen logisk: Hammarby 2005 är lite bättre än Halmstad 2005, därför vinner Hammarby båda matcherna 2005. Sådant händer ganska sällan nuförtiden.
- Vem fan är Alexandersson, vi har PFO!
- Vänsterkanten funkar fortfarande bara sporadiskt. Men vem vågar peta Aubynn? Ska han konsekvent göra en bra kvart per match är det nog vettigare att göra det den sista kvarten än den första.
Hur som helst, för att anknyta till rubriken:
Snälla media, snälla motståndare, snälla medgångare: Glöm genast detta. Förträng för guds skull att Hammarby i och med denna seger är två Pablo-frilägen från serieledning, två poäng efter Real Malmö, två poäng före gyllene jävla Chelfsborg (det förra är Aftonbladets påhitt, det senare är Svenska Fans-skribenten Kåffes, och oavsett vad man tycker om Malmö FF är det lysande!)...
Förträng, snälla. Fortsätt med nålsticken, yxhuggen och de mer eller mindre fyndiga avgångsbanderollerna. Tvätta för allt i världen inte bort vår krisstämpel.
För när det är kris, på papperet, i verkligheten eller bådadera - då, och endast då, fungerar Bajen. Och då, och endast då, pytsar vi på Söderstadion i sjätte-sjunde minuten.
...grönvita sidan upp! lovar att göra sin del.
Så:
- Det går åt helvete på torsdag.
- Och vi har fortfarande bara fyra backar.
- Forza myten.
0 Comments: